MOP Esforsu Halo Hela Dezeñu ba Ponte Mali Queric

COVALIMA—– Ministru Obras Públika, Abel da Silva Pires, hatete oras ne’e ministeriu esforsu halo hela dezeñu ba ponte Mali Queric iha Suku Ogues, Postu Administrativu Maukatar liga Munisípiu Covalima ba Bobonaro foin lais kotu hafoin akontese udan no Mota boot.

“Hanesan ohin hau dehan esforsu atu halo dezeñu hela maibe inklui ida foin daudaun husi Bobonaro tun ba ponte Mali Queric iha Suku Ogues, Postu Administrativu Maucatar, Munisípiu Covalima nian ne’e mos ita tenta hela buka halo dezeñu ba ida ne’eba, entaun kondisaun ida ne’ebe maka emerjensia tanba foin daudauk akontese ita orienta duni para resolve” informa Ministru Obras Públika, Abel da Silva Pires, iha nia deskursu hafoin hala’o lansamentu ba Tore foun COO17 Telemor iha Covalima ne’ebe hala’o iha Aldeia Aitoun, Suku Fatululik Sesta (10/03).

Ministru Abel relata mos kona-ba ponte Lomea ne’ebe sempre ameasa kotuk bebeik tanba impaktu bainhira mota tun maka’as.

Ba ponte Lomea ne’e ita hakarak intervensaunnida ne’ebe permanente uitoan, tanba baibain nia kotu IGE ba ateru deit, tan ne’e udan bosok Mota tun sobu fali, agora ita tenke monta material ida ne’ebe tahan bee, ne’e agora ita produs hela iha Dili purvolta gasta ona orsamentu ho montante rihun $ 3 ona, soke ita sei dauk selu entaun defisil uitoan, ami halo hela negosiasaun kompañia ho Ajensia Dezenvolvimentu Nasional (ADN) verifika antes para ami bele foti balu hodi taka iha ne’eba, ne’e traipot taka iha ne’eba, semente ne’ebe ita konstrui para bele tahan bee labele mai sobu ne’e maka agora daudaun ita halo tanba ne’e maka kleur uitoan” Ministru Abel esplika.

Nia dehan solusaun ida ne’ebe fasil ateru deit depois Mota tun sobu fila fali ne’e ladun sustentavel tanba ne’e maka hein hela uitoan.

Ministru Obras Públiku hatete kona-ba auto estrada ne’e iha ona tenderizasaun maibe tanba iha perguntas barak husi kompañia sira tanba ne’e maka prosesu ne’e dada naruk uitoan.

“Sim auto estrada tender tiha ona soke tanba iha pergunta barak husi kompañia sira ne’ebe partisipa iha ne’e, entaun prosesu ne’e dada naruk uitoan, tanba ita presija klarifikasaun hotu-hotu pergunta lubuk ida ita tenta hela atu resolve importante maka ne’e prosesu la’o daudauk ona” nia dehan.

Nia dehan resolve hotu ona sira ne’ebe monu ne’e tenke resolve hotu, naksobu ne’e mos resolve inklui pasajen ba populasaun sira iha Suku Matai halo ponte ba sira bele ultrapasa ho livre liu husi auto estrada, se lae sira hakur auto estrada bele difikulta sira no perigu ba sira nia moris, maibe husu ba komunidade Matai pasiensia hein uitoan lai tanba prosesu sei lao hela.(Azu).

Array